Diamanter

Vad är det som gör diamanten så speciell? Diamanten består ju i princip av samma material som en blyertspenna. Blyerts är ju bara av kolatomer och det är diamanten också, men nu har då moder natur gjort ett av sina mer lyckade insatser tycker många. Utsätts dessa kolatomer för ett tryck av 90 ton och en temperatur av drygt tusen grader kristalliseras de på detta förträffliga sätt.

Diamanten är världens hårdaste material och kan bara repas och slipas av andra diamanter. Den kan däremot klyvas, eftersom den är svagare i vissa riktningar av diamantkristallen. Det är klokt därför att vara försiktig när man kör ner ringhanden i en ficka eller väska eftersom får en diamant ett slag av ett vasst och hårt föremåll från fel håll s.a.s. kan en flisa gå ur.

Diamanten har också ytterligare en mycket unik och särskiljande egenskap. Den bryter ljuset som inget annat mineral. Den har det högsta brytningsindexet av alla ädelstenar, vilket gör att allt ljus i en briljantslipad diamant som träffar de över facetterna reflekteras. Denna s.k. totala inre reflektion är alltså unik. Och gör diamanten så åtråvärd

Diamanter av lägre kvalitet är oftast missfärgade och så pass fyllda av inneslutningar att ljuset inte kan färdas fritt, varför de inte lämpar sig för smycken. De kan dock användas som sk industridiamanter och i exempelvis borrar och som slipmaterial.

Rena diamanter är desto mer sällsynta och åtråvärda och har därför också varit makt- eller framgångssymboler.

 

Världens största diamant Culinan vägde 3 106 ct (6,21 hg) när man fann den den delades upp i 105 mindre stenar varav de mest kända är Culinan 1 som väger 530,2 ct och sitter i den engelska kungaspiran, culinan 2 som väger 317,4 ct som sitter i den engelska kungakonan (imperial state crown).

En annan känd diamant är Kohinor 108,93 ct som ursprungligen kommer från Indien då den vägde 186 ct. Den förvärvades 1739 av Shahen av persien,, men förvärvades av Brittiska Ostindiska Kompaniet som 1850 skänkte den till drottning Victoria. Den sitter i dag i drottningmodern Elisabeths krona.

Samtliga dessa diamanter kan ses på Towern i London och får väl sägas symbolisera Den Engelska kolonialtidens höjdpunkt, som sammanfull med de stora fyndigheterna i Sydafrika.

 

Den gröna Dresdendiamanten på 41 ct förvaras i det földriktigt kallade gröna valvet i Dresden och kommer ursprungligen från Indien.

En annan färgad berömd diamant är den blåa Hope-diamanten på 44,50 ct  som ursprungligen innehades av Louis XIV av frankrike och stals 1792 under den franska revolutionen, slipades om och såldes1830 till bankiren H T Hope. Hope-diamanten Den finns sedan 1958 i Smithsonian Institution i Washington. Hope-diamanten sägs på grund av sin tragiska historia vara olycksbringande, fast jag tror att får man den i julklapp, kan man nog ta risken.

Som framgångssymbol kan väl the ”Taylor Burton diamond” vara en god representant. Den är en droppslipad diamant på 69,14 ct som Elisabeth Taylor fick av Richard Burton 1969. Hon hade det rätt bra och hade redan fått ett antal magnifika juveler, men denna var den mest magnifika. Den förvärvades under stor dramatik, först hade den utbjudits på auktion för 200.000 $ där Burton genom ombud hoppade av budgivningen vid 1 miljon dollar. Den förvärvades av Cartier för 1.050.000 $, men Richard Burton ville verkligen ha den och den förvärvades för ett okänt belopp av Burton. 1979 sålde Elisabeth Taylor diamanten till New York-juveleraren Henry Lambert som hävdade att han betalade 5 miljoner dollar för den. De såldes vidare samma år till den kände juveleraren Robert Mouawad som fortfarande lär inneha den.

 

Diamonds are a girl’s best friend

Många män blir nog överraskade av effekten att ge sin kvinna ett diamantsmycke. Kanske när vi hjälpt en presentsökande man vid rätt tillfälle, får vi en av våra tacksammaste och ofta trognaste kunder.

Vad ska man då som diamantkund tänka på?

Den grundläggande kunskapen är de fyra c:na, som på engelska representerar

Carat – caratvikt – 1 carat motsvara 0,20 gram och en biljant som väger en carat är cirka 6 mm i diameter

Cut – slipning. Det finns många slipformer och en god slipning är mycket viktig för stenens förmåga att reflektera ljuset och därmed lystern. Det finns många slipformer varav briljanten är den mest kända men också slipformer som princess, smaragdslipning, droppslipning och hjärtslipning säkert är välkända för er.

Det har blivit populärt med nya slipformer, och W A Bolin kan erbjuda ett par särskilda slipformer som av hög kvalitet. Från New York har vi Starburstslipningen och cushion cut slipningen som kommer från en leverantör som är särskilt skicklig på dessa. Starburst-slipningen är en slipning vi har ensamrätt på och som baserar sig på radiant-slipningen men har en mångfald extra facetter som ger en ovanligt stor och vacker lyster. Från samma leverantör kan vi erbjuda en mycket vacker variant av cusion cut, som förr kallades antikslipning. nämligen den så kallde Starburstslipning en slipform som liknar en smaragdslip på överdelen och briljant undertill. Den har ovanligt många facetter vilket ger den en säregen fin lyster. En annan av våra specialslipningar är Royal Asscher cut som orifginalslipningen av firma Asscher självt. Det var grundaren Josef Asscher som klöv och slipade Cullinandiamanten, som sedan blev ett flertal.

Colour – färg;  en diamant ska helst vara så vit som möjligt och den färgen kallas River, följt av top wesselton och wesselton etc tills man når gult icke vitt är alltså inte bra såvida inte färgen börjar bli intensiv blir t ex den gula färgen riktigt intensiv kallas den fancy och då kan den t o m bli mer värdefull än en vit sten. Som tidigare nämnt finns ju fler färger grön, blå, rosa, orange mm

Clarity – renhet; en diamant ska vara så ren som möjligt. Större inneslutningar kan störa ljuset och försämra lystern. En helt ren sten kallas If (internally flawless) eller lc loup clean (luppren), därefter kommer vvs very very small inclusions, vs very small inclusions, si  small inclusions till I – inclusions eller som det ofta kallas P piquet, dvs inneslutningar som i princip kan ses med blotta ögat.

Ett femte C som kommit upp alltmer är Confidence förtroende. Med ökade möjligheter att köpa diamanter främst via Internet, men också vid diverse semester resmål som exempelvis Sydafrika, uppstår många gånger frågan i vilkje utsträckning man vet vad man köper. Det går nog teoretiskt och kanske också praktiskt att göra ”klipp” men när det börjar röra sig om större summor är det ju inte så kul att senare upptäcka att man inte fått det som uppgivits. Vi brukar säga att någonstans finns det alltid något man betalar för. Man får väga pris mot Design, märke, men också Möjligheten att kontakta säljaren, reklamationsmöjlighet och tillgången till professionell hjälp. Man kan ju alltid ställa större krav mot eller få mer service av en person man köpt av och som man kan möta ansikte mot ansikte.

Dessutom finns det ju etiska frågor som ursprungsland etc. En Debatt har ju kommit upp om sk blodsdiamanter eller konfliktdiamanter´, dvs diamanter som varit föremål för finansiering av krig, folkmord och förekomsten av barnsoldater. Idag finns ett certifikatssystem som gör att man kan härleda nyproducerade diamanter och därmed i stort sett undvika konfliktdiamanterna. Anmärkningsvärt låga priser kan därför medföra att man bör ställa sig åtminstomne två frågor

  1. Är det rätt kvalitet jag verkligen får (finns det ett pålitligt kvalitetscertifikat)?
  2. Kan diamanterna komma från ett konfliktområde (kan säljaren styrka ursprung)?

W A Bolin har som juvelerare har som affärsidé att tillhandahålla det extra, förmedla en känsla, ge den där extra informationen och kunskapen du inte kan läsa dig till. Har man sett tusentals diamanter så spelar det ingen roll vad som står på certifikatet om inte diamanten är vacker när man tittar på den.